vanmakt igen

Det blåser hårt den här långfredagen.
Jag ser ingenting och jag hör inget annat än dånet från vinden.
Jag måste släppa taget.
Jag är fullständigt skräckslagen, men här finns ingen växtkraft kvar.
Allt är djupfryst.
Jag måste tro på livet på andra sidan mitt fönster.
Vad finns det annars att tro på som är sant?

Herre förbarma dig

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback