närvaro

Stilla mässa igen!
Det var längesedan sist, men ikväll har jag firat veckomässa "hemma" och det var fantastiskt. Verkligen hemma liksom...
Jag borde inte skriva egentligen, för ingenting förblir helt när jag försöker klä det i ord, men språket är ju vad vi har att förmedla oss med till varandra, och jag tycker om att skriva. Att liksom försöka med vad som finns att tillgå och använda det och låta något växa fram som ur "ingenting". Ur tystnaden, eller på ett tomt papper... (dataskärm)
Språk är fascinerande. Vi har 29 bokstäver i alfabetet, och av dem kan vi göra olika kombinationer som bildar ord, meningar och tillslut en berättelse, som kanske någon annan läser eller lyssnar till. Vi kan beskriva vår verklighet på ett många gånger väldigt nyanserat sätt, samtidigt som språket ofta känns oerhört begränsande. Jag tror faktiskt att jag skulle tycka det var lika omöjligt att träffa rätt med perfekt precision oavsett hur väl jag behärskade ett språk, och ändå är det så spännande att försöka...

Fast idag ska jag inte ens försöka... Så jag nöjer mig med den här lilla funderingen just nu :-)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback