Kväll
Det är visst ganska sent nu. Den här helgen har gått otroligt fort...
Idag har varit en bra dag. Ovanligt bra faktiskt.
Det började på morgonen med att maken spelade "Stilla Ro" (Åsa Jinders underbara sång) på hög volym det första han gjorde när han kom ur sängen. Jag var lite nojjig över att typ ramla över ambon eller något annat klantigt i kyrkan idag inför alla konfirmander och deras föräldrar, och en kärleksfull uppmuntrande make som spelar ljuv musik var precis vad jag behövde innan jag åkte iväg. Jag har älskat honom lite extra mycket hela dagen idag tack vare det, och det mesta har faktisk bara varit solsken idag.
Nästa helg är det konfirmandläger, och jag ser verkligen fram emot det. Vi träffade ungdomarna i onsdags för första gången, och det kändes bra, men lite förvirrat. Jag hoppas kunna bidra med något litet, så konfirmanderna får någon nytta av att jag är där och hänger. Mig kommer det nog att ge en hel massa, jag har ingen erfarenhet av tonåringar och konfirmandundervisning alls. Det ska bli roligt! Det verkar vara ett härligt gäng, och jag ber att de alla ska få ut något av träffarna, lägret, och att de ska ta det på allvar... Det känns oerhört stort att få vara med och kanske kunna ge dem något att ta med sig in i vuxenlivet.
Och så har vi fått tillbaka vår kamera som varit på reparation, vi hämtade den igår, och den är som ny. Bara det är en välsignelse, för nu kommer hösten och jag kan fotografera igen!
Barnen och jag var ute och krälade i rabatten på eftermiddagen, och jag ska blogga en gul blomma! Och några rader av sången. Den sammanfattar predikan från idag på sätt och vis. Måtte ungarna förstå att de är fantastiska. Det är nog ingen lek att vara femton år alla gånger...
Ditt hjärta blommar
känn doften av liv.
Du är större än du nånsin tror.
*****************************************
Idag har varit en bra dag. Ovanligt bra faktiskt.
Det började på morgonen med att maken spelade "Stilla Ro" (Åsa Jinders underbara sång) på hög volym det första han gjorde när han kom ur sängen. Jag var lite nojjig över att typ ramla över ambon eller något annat klantigt i kyrkan idag inför alla konfirmander och deras föräldrar, och en kärleksfull uppmuntrande make som spelar ljuv musik var precis vad jag behövde innan jag åkte iväg. Jag har älskat honom lite extra mycket hela dagen idag tack vare det, och det mesta har faktisk bara varit solsken idag.
Nästa helg är det konfirmandläger, och jag ser verkligen fram emot det. Vi träffade ungdomarna i onsdags för första gången, och det kändes bra, men lite förvirrat. Jag hoppas kunna bidra med något litet, så konfirmanderna får någon nytta av att jag är där och hänger. Mig kommer det nog att ge en hel massa, jag har ingen erfarenhet av tonåringar och konfirmandundervisning alls. Det ska bli roligt! Det verkar vara ett härligt gäng, och jag ber att de alla ska få ut något av träffarna, lägret, och att de ska ta det på allvar... Det känns oerhört stort att få vara med och kanske kunna ge dem något att ta med sig in i vuxenlivet.
Och så har vi fått tillbaka vår kamera som varit på reparation, vi hämtade den igår, och den är som ny. Bara det är en välsignelse, för nu kommer hösten och jag kan fotografera igen!
Barnen och jag var ute och krälade i rabatten på eftermiddagen, och jag ska blogga en gul blomma! Och några rader av sången. Den sammanfattar predikan från idag på sätt och vis. Måtte ungarna förstå att de är fantastiska. Det är nog ingen lek att vara femton år alla gånger...
Ditt hjärta blommar
känn doften av liv.
Du är större än du nånsin tror.
*****************************************
Kommentarer
Trackback