Hösten kommer!

Färgerna skiftar, det är september. Än är det mest grönt, men en annan grön nyans. Hösten är min favorit, om jag måste välja, (fast det måste jag ju inte, och jag tycker om alla årstider.) Men jag tycker så mycket om hösten. Det är något med luften och kylan, ljuset och färgerna. Jag vet inte vad, men höst är en slags känsla i mig, som gör att jag känner mig lite mer... något... tacksam kanske? Svårt att säga exakt...
Jag älskar verkligen torra löv på marken, och röda och gula höstlöv i träden. Morgondaggen som glittrar i spindelväven. Rönnbär! Yrvaken sol som gör allt för att värma upp frostig nattluft, och himlen med molnslöjor i orange-rosa nyanser.

Det är som om allt saktar ner en aning, och liksom säger åt oss att ta det lugnt, lägga märke till sånt som vi gått förbi hela sommaren. Löven kommer inte att sitta kvar så länge till, så titta på så många som möjligt innan de faller till marken och blir jord åt vitsipporna till våren... Känn att solen värmer, lukta på naturen innan den fryser. Tacka Gud och njut av livet. Jag vill ta vara på allt vackert, spara det i minnet, med dofter, ljud och alla känslor hösten väcker. I vinter blir det en varm kontrast mot det blå och vita.

Ja! Jag tycker nog att hösten är en mysig kofta. Den tar jag på mig när sommaren är slut, behåller på under vintern och våren, tills den blir för varm och sommaren kommer. Under sommaren saknar jag den inte, men när det är dags att ta fram den igen blir det ett kärt återseende ;-)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback