Flygande tankar

Jag skulle vilja skriva något positivt, för gårdagen var härlig. Det var en fin högmässa, och förbönen som konfirmanderna läste var helt fantastisk tack vare en modig insats av en ung kille. Han blev min idol för dagen! Predikan var bra också. Inte blev jag klokare direkt, men vaddå? Idag finns det annat att tänka på.

En lärare på skolan dog igår.
Det känns hårt att skriva det och se det framför sig såhär, men jag tänker inte använda eufemistiska omsvep. Hon finns inte här längre, och det är bara några dagar sen jag hälsade på henne och hon log och pratade lite om vädret. Det känns konstigt och sorgligt, och... konstigt igen.
Vi hade ingen personlig relation. Jag kände henne inte annat än som en lärare, men jag tyckte om henne. Hon var engagerad och varm och väldigt mån om alla. Hon lånade ut sina privata böcker när jag skulle skriva ett arbete förra terminen, och hon brydde sig verkligen om människor på alla sätt.
Nu tänker jag på alla som kände henne personligen. På hennes släktingar och på alla andra lärarna på skolan som har förlorat en kollega och vän.
Tungt att gå till jobbet misstänker jag... Lite tungt att gå till skolan också faktiskt, men inte på samma sätt som sagt