vatten dom och flum
Aah! Det är fotboll på TV så ingen saknar mig om jag sitter här ikväll :-)
Det har varit en lång dag. Vi har varit i stan med skolan och haft lite olika uppgifter i samband med globala veckan.
Vi fick veta att svensken i genomsnitt gör av med 200 liter vatten varje dag. 200 liter! Det är ju helt bisarrt! *ryser* Jag visste att vi slösade mycket, men att det handlar om sådana mängder hade jag faktiskt ingen aning om... Som tur är flyttar vi till ett hus där det inte finns något badkar. Det kommer att spara in en hel del vatten, för barnen badar i alla fall ett par gånger i veckan nu. Om det inte vore så dyrt (nä, jag har inte kollat pris, men vi har inte pengar till några "projekt" över huvud taget) skulle jag vilja byta till mulltoa också. Jag har en kompis vars föräldrar har mulltoa, och det är väldigt fräscht och inte alls något obehagligt utedassigt över det. Då är det faktiskt bra mycket mer obehagligt att spola toaletten tycker jag - speciellt såna gamla toaletter som inte går att snålspola - med flera liter dricksvatten rakt ut i avloppet.
Ja, och så kan vi ju gå med tvätten till sjön, och ta med oss disken på samma gång... Snacka är ju lätt liksom... Men jag blev faktiskt lite träffad av just vatteninformationen, det borde ju inte vara så värst svårt att minska en sån skyhög siffra ordentligt. Vem behöver 200 liter vatten om dagen? Inte ens en törstig kamel i öknen behöver så mycket vatten för att hålla sig vid liv...
Och så har jag fått träffa konfirmander igen. De säger inte så mycket... Hoppas de tänker desto mer. Men det är väldigt roligt att få vara med och försöka gissa sig till vad de funderar på ;-)
På andakten lyssnade vi på texten om fåren och getterna. Det är ju domsöndag om några dagar. Jag blir faktiskt lite konfunderad ibland när jag hör den texten. Om det hade varit Paulus som sa det skulle jag nog ha kunnat ta det bättre, men nu var det ju Jesus, och då känns det genast lite viktigare att försöka förstå. Men det göra jag inte... Jag förstår poängen med "allt det ni gjort/inte gjort för dessa mina minsta har ni också/inte heller gjort för mig". Men det här med sorteringen, och evigt straff känns inte så upplyftande. Jag tror faktiskt inte att Gud sänder människor till evigt straff. Inte på det sättet som man lätt får en bild av i Bibeln i alla fall. Gud är kärlek, tror jag. Jag tror inte att Gud är hämndgirig och bestraffar genom att låta människor brinna och lida. Det vore orimligt för mig att få ihop bilden av en kärleksfull förlåtande Gud, med alla Jesusord om elden och straffen. Det funkar inte. Det måste vara något annat än människor som ska sorteras ut. Synden ur människan kanske? I så fall funkar det med kastskoveln också. Och kanske till och med texten om höger öga och handen som förleder, och man gör bäst i att hugga av/riva ut... Människor är både getter och får, både agnar och vete? Ögonen kan förleda eller leda rätt, händer kan både hjälpa och skada. Domen är att bli "sorterad" och ren, en gång för alla. Att bli rättvänd, och allt annat utplånas... ? Kanske...?
Men varför sa han sådär? Var det vad som funkade bäst på folk då? Skulle lärjungarna inte kunna ta till sig tankar om att synden sitter så djupt i varje människa att vi inte kan sortera ut den själva och vara så rättfärdiga som Gud faktiskt kräver. Om det vore möjligt att klara sig själv, om vi kunde bara vi försökte tillräkligt mycket, skulle ju inte Jesus behövt komma. Men det kanske inte var läge att förklara det för folk innan de fått se med egna ögon att han faktiskt gick i döden för kärlekens skull. Att han besegrade synd och död och uppstod... Vem skulle trott på det i förväg liksom... Det är tillräkligt svårt att fatta efteråt, trots att folk sett Jesus uppstånden med egna ögon. Att det finns massor av människor som levt långa liv i efterföljelse, och varit så trosvissa att de själva mött döden för tron på Jesus. Att det finns tänkare och teologer och Paulinska brev och allt möjligt att fundera över nu gör ju att det kanske är lättare för oss att ta till oss "flummiga" tankar om Gud, än för dem som levde på Jesu tid.
Oj vad jag skriver... Det var inte riktigt meningen... Och nu hinner jag inte läsa igenom heller för det låter som någon håller på att vakna i rummet intill... Får väl läsa igenom och fundera vidare en annan dag...
Det har varit en lång dag. Vi har varit i stan med skolan och haft lite olika uppgifter i samband med globala veckan.
Vi fick veta att svensken i genomsnitt gör av med 200 liter vatten varje dag. 200 liter! Det är ju helt bisarrt! *ryser* Jag visste att vi slösade mycket, men att det handlar om sådana mängder hade jag faktiskt ingen aning om... Som tur är flyttar vi till ett hus där det inte finns något badkar. Det kommer att spara in en hel del vatten, för barnen badar i alla fall ett par gånger i veckan nu. Om det inte vore så dyrt (nä, jag har inte kollat pris, men vi har inte pengar till några "projekt" över huvud taget) skulle jag vilja byta till mulltoa också. Jag har en kompis vars föräldrar har mulltoa, och det är väldigt fräscht och inte alls något obehagligt utedassigt över det. Då är det faktiskt bra mycket mer obehagligt att spola toaletten tycker jag - speciellt såna gamla toaletter som inte går att snålspola - med flera liter dricksvatten rakt ut i avloppet.
Ja, och så kan vi ju gå med tvätten till sjön, och ta med oss disken på samma gång... Snacka är ju lätt liksom... Men jag blev faktiskt lite träffad av just vatteninformationen, det borde ju inte vara så värst svårt att minska en sån skyhög siffra ordentligt. Vem behöver 200 liter vatten om dagen? Inte ens en törstig kamel i öknen behöver så mycket vatten för att hålla sig vid liv...
Och så har jag fått träffa konfirmander igen. De säger inte så mycket... Hoppas de tänker desto mer. Men det är väldigt roligt att få vara med och försöka gissa sig till vad de funderar på ;-)
På andakten lyssnade vi på texten om fåren och getterna. Det är ju domsöndag om några dagar. Jag blir faktiskt lite konfunderad ibland när jag hör den texten. Om det hade varit Paulus som sa det skulle jag nog ha kunnat ta det bättre, men nu var det ju Jesus, och då känns det genast lite viktigare att försöka förstå. Men det göra jag inte... Jag förstår poängen med "allt det ni gjort/inte gjort för dessa mina minsta har ni också/inte heller gjort för mig". Men det här med sorteringen, och evigt straff känns inte så upplyftande. Jag tror faktiskt inte att Gud sänder människor till evigt straff. Inte på det sättet som man lätt får en bild av i Bibeln i alla fall. Gud är kärlek, tror jag. Jag tror inte att Gud är hämndgirig och bestraffar genom att låta människor brinna och lida. Det vore orimligt för mig att få ihop bilden av en kärleksfull förlåtande Gud, med alla Jesusord om elden och straffen. Det funkar inte. Det måste vara något annat än människor som ska sorteras ut. Synden ur människan kanske? I så fall funkar det med kastskoveln också. Och kanske till och med texten om höger öga och handen som förleder, och man gör bäst i att hugga av/riva ut... Människor är både getter och får, både agnar och vete? Ögonen kan förleda eller leda rätt, händer kan både hjälpa och skada. Domen är att bli "sorterad" och ren, en gång för alla. Att bli rättvänd, och allt annat utplånas... ? Kanske...?
Men varför sa han sådär? Var det vad som funkade bäst på folk då? Skulle lärjungarna inte kunna ta till sig tankar om att synden sitter så djupt i varje människa att vi inte kan sortera ut den själva och vara så rättfärdiga som Gud faktiskt kräver. Om det vore möjligt att klara sig själv, om vi kunde bara vi försökte tillräkligt mycket, skulle ju inte Jesus behövt komma. Men det kanske inte var läge att förklara det för folk innan de fått se med egna ögon att han faktiskt gick i döden för kärlekens skull. Att han besegrade synd och död och uppstod... Vem skulle trott på det i förväg liksom... Det är tillräkligt svårt att fatta efteråt, trots att folk sett Jesus uppstånden med egna ögon. Att det finns massor av människor som levt långa liv i efterföljelse, och varit så trosvissa att de själva mött döden för tron på Jesus. Att det finns tänkare och teologer och Paulinska brev och allt möjligt att fundera över nu gör ju att det kanske är lättare för oss att ta till oss "flummiga" tankar om Gud, än för dem som levde på Jesu tid.
Oj vad jag skriver... Det var inte riktigt meningen... Och nu hinner jag inte läsa igenom heller för det låter som någon håller på att vakna i rummet intill... Får väl läsa igenom och fundera vidare en annan dag...
Kommentarer
Trackback