Flygande tankar

En bild från igår. Vi åkte till sommarstugan på öland, för att få ny luft att andas. Rensa ut och sortera.
Där blåste det friskt och kallt. Skönt!

Det kan vara svårt att förlåta, men Gud hjälper till och det går. Det är borta nu. Inget blir bättre för någon av att jag går runt och ältar och fortsätter tänka negativt om den det berör. Det tar bara kraft och energi som jag hellre lägger på annat, och gjort är gjort i vilket fall som helst. Jag kan inte reparera vad som hände, men göra det bästa av resten. Vi har pratat om saken, försonats, tagit i hand och lyssnat på varandra. Jag lämnar det. Han bad om förlåtelse och jag sa att jag vill förlåta. Så jag åkte till öland och kastade ilskan i havet.

Jag är glad att jag gick dit och pratade om saken när allt lugnat sig. En ytlig bekant som gått långt över gränser för vad som är okej beteende vore så lätt att strunta i. Iskallt bara låtsas som om han inte finns och fortsätta tycka illa om, bli bitter och gå varv efter varv i tankarna om vad som borde ha gjorts och sagts. Lägga till, fylla i, och fastna i tjurighet och dåliga känslor. Nä, jag är glad nu!
Hoppas han också mår bra - faktiskt...