Flygande tankar

Städning kan vara riktigt spännande!Idag har jag städat hemma hos en gammal kvinna. Hemma hos henne ser det ut som om tiden stått stilla i flera decennier. De gamla möblerna bär märken efter händer, törnar och torktrasor. Lacken har mattats kring hörn och handtag. Ljusstakar och vaser står på virkade dukar, och på hyllorna trängs svartvita fotografier från en sedan länge svunnen tid med färgglada bilder av barnbarnsbarnen som gick i skolan på åttiotalet (av frisyrer och kläder att döma.) I taket hänger en dammig kristallkrona som inte lyser så ofta. På hedersplats står en knallröd telefon på en bänk i hallen. En sån där med snurrskiva som barn inte vet hur den ska användas... Undrar om den ringer ibland? Hon sover mest nu. Tiden har satt sina spår, men dragen av den unga kvinnan på bröllopsbilden vid hennes nattduksbord syns fortfarande. Hon är lika vacker som då! På byrån i sovrummet ligger allt prydligt i ordning. Spegel, hårborste, kam, flaskan med parfym och en hög med böcker precis på samma ställe som strax innan jul när jag senast var hemma hos henne. Någon lyfter upp sakerna en gång i veckan för att damma byrån, men korken på parfymflaskan har ingen rört. Inte böckerna heller. Jag lyfte på psalmboken som låg ovanpå Bibeln. Det syntes ett psalmboksavtryck i dammet på Bibeln. Bokhögen har legat stilla den också... Jag dammade böckerna, parfymflaskan och de andra sakerna. Jag öppnade psalmboken, och de första ord som nådde mig var "lär mig du skog att vissna glad." Hon såg helt fridfull ut där hon sov i sängen precis bredvid. En rödrutig filt hade hon om sig.  Hon vaknade inte när jag satte mig på sängen. Hon hörde nog inte att jag småpratade en stund heller, men hon såg upp en kort stund och log lite när jag tog hennes hand. Det är roligt att vara tillbaka på jobbet faktiskt. Ganska ofta får man sig en tankeställare där, om man tar sig tid... Och när jag inte varit där på ett tag är det lättare att stanna upp, för då är jag inte lika inkörd i rutinerna. "Vissna glad" Är det vissnar vi gör vi människor? Jag vet inte, men jag tycker nog allt att skogen är som allra vackrast om hösten...