Flygande tankar

I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud. Det fanns i begynnelsen hos Gud. Allt blev till genom det, och utan det blev ingenting till av allt som finns till. I Ordet var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det. 

Vi har fått i uppgift att fundera kring den här texten... Lagom svårt sådär kan jag väl känna, men men... 

Huvudärendet i mina ögon är kärleksbudet, fast ganska flummigt formulerat.

 

Jag tänker mig Ordet som Jesus, eller kärleken, (eller kanske egentligen från början ”de Guds egenskaper” som så småningom blev människa i Jesus.)

Det oändligt goda – kärleken -  fanns hos Gud redan innan skapelsen. I kärlek skapades allt i begynnelsen, genom att Gud hade en önskan/tanke i ren kärlek föddes liv fram ur ”inget” Gud vill väl. Gud vill liv. Gud vill ljus. I kärleken, eller det oändligt goda, tog livet form i skapelsen. (Och Gud såg att det var gott…)

 

”Ordet var liv, och livet var människornas ljus.” Läser jag som ”Gud blev människa i Jesus, och Jesus är människornas väg tillbaka till Gud.” ungefär… tror jag…

I Jesus ger Gud oss en möjlighet att vända åter till livet och den rena kärleken (där ingen ondska/mörker finns), som är vårt ursprung, alltings ursprung, för Gud är oändligt god och innan något annat fanns var bara Gud…