julpyssel

Idag har varit en ovanligt rolig dag. Vi har haft "jultemadag" i skolan, med diverse julpyssel. Jag är inte så värst mycket för pyssel egentligen. Med barnen kan det vara kul, men om jag själv ska försöka pyssla brukar jag bara bli trött på att allt är mycket snyggare i min fantasi än senare i verkligheten, men idag var det faktiskt bara kul. Jag har gjort en krans i lingonris. Den skulle kunnat bli riktigt fin om inte lingonriset tagit slut så jag fick använda blöt jord och mossa till halva. Den blev hysteriskt ful faktiskt, och inte blev det bättre för att jag försökte dölja fulheten med ett sidenband. Oerhört komiskt! Och faktiskt så är nog den där kransen ganska typiskt mig. Jag har så lätt för att rycka på axlarna och tycka att det kvittar, eventuellt försöka förbättra lite för syns skull, men inte för att jag egentligen bryr mig. Usch, vad det lät krasst, men jag tror det är sant faktiskt. Tänk om det inte gäller bara julpyssel och städning... Det slog mig nu när jag ser vad jag skriver. Tänk om jag bryr mig för lite om saker... Jag kunde gått ut i skogen och plockat mer lingonris, men jag var för lat, och kransen blev inte snyggare än mina ambitioner helt enkelt... Dessutom glömde jag att ta hand om eländet när jag åkte hem, så den ligger väl och skräpar någonstans. Om den finns kvar imorgon och håller ihop ska jag ta hem den och hänga den på dörren trots allt.

Jag lyckades åstadkomma en ängel också, men den såg ut som en insekt med gloria, och då var det kört. Jag blev så tramsig och fnittrig och kunde inte sluta skratta åt det ena barnsligare än det andra. Jag förstår nu hur det måste kännas att vara en konfirmand med skrattanfall, för under demonstrationen av vad alla pysslat med under dagen i matsalen på eftermiddagen satt jag och skämdes och fnittrade och var alldeles röd i ansiktet och det var så svårt att inte bryta ihop fullständigt.

Jaja... Imorgon är en annan dag. Då ska jag försöka vara vuxen efter bästa förmåga...

Idag har jag träffat konfirmanderna för sista gången innan jul, och det var roligt. Inte att slippa se dem på ett par veckor, utan att få träffa dem igen. Och så kommer de väl förhoppningsvis till kyrkan alltid någon gång under lovet. De fick se "Bruce almighty", som instruktionsvideo till bönen, och så fick de varsin ljuslykta i present. Andakten var stilla och tyst, och de både sjöng och bad med i Herrens bön.

Men en sak var inte varken komisk eller rolig idag, och jag kan inte alls släppa det. Jag fick veta något som jag egentligen inte har med att göra, och som jag inte vet om det är sant ens, i förbifarten på lunchen. Någon spekulerar och pratar om ganska allvarliga saker som berör någon annan, och nu har jag fått information jag inte vet vad jag ska göra av, och som jag inte alls ville ha. Först till Gud med det, sedan måste kanske någon (jag?) ta den jobbiga biten och inte bara låtsas som att jag inte vet om att någon eventuellt har problem. Jag tycker SÅ illa om ryktesspridning och spekulationer som vädras offentligt. Ännu värre när det verkligen kan göra illa den det snackas om :-(

Nu ska jag städa datorn, och kanske surfa lite till. På fredag blir vi av med internet i minst ett par veckor innan det kan kopplas in i nya huset, så då får jag gott om tid att göra annat än att sitta här. Bäst att passa på att surfa ordentligt idag och imorgon liksom...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback