vaken
och vaken har jag varit sedan igår morse. Konstigt nog är jag inte så trött, och det är jag tacksam för...
Det är mycket nu. Fast på ett bra sätt.
Gud har haft ett och annat att reda ut med mig inatt, och det hela började i biblioteket. Trött bön om att få vila i tanken. Trött förbön som börjar kännas sliten, trött på känslan av otillräklighet, osäkerhet, feghet och maktlöshet. Trött på att snurra runt runt i mig själv och bara handlingsförlamat be för dem som är för långt ifrån mig för att jag ska kunna hjälpa på annat sätt.
Men jag fick förstå att det inte handlar om mig... Jag fick lämna egot och allt och låta Gud ta över. Det är ju så det är! (Jag skulle ha nickat bifallande förut också, men nu fick jag uppleva det själv, och förstå i alla fall lite bättre.) Jag kan inte, men Gud kan.
Så jag ska inte ta mig själv på så stort allvar. Inte tro att jag måste bli stor och duktig, bara lita på att Gud vet vad han gör. Och om jag bara får fortsätta vara liten, så behöver jag kanske inte vara rädd heller!
Det är mycket nu. Fast på ett bra sätt.
Gud har haft ett och annat att reda ut med mig inatt, och det hela började i biblioteket. Trött bön om att få vila i tanken. Trött förbön som börjar kännas sliten, trött på känslan av otillräklighet, osäkerhet, feghet och maktlöshet. Trött på att snurra runt runt i mig själv och bara handlingsförlamat be för dem som är för långt ifrån mig för att jag ska kunna hjälpa på annat sätt.
Men jag fick förstå att det inte handlar om mig... Jag fick lämna egot och allt och låta Gud ta över. Det är ju så det är! (Jag skulle ha nickat bifallande förut också, men nu fick jag uppleva det själv, och förstå i alla fall lite bättre.) Jag kan inte, men Gud kan.
Så jag ska inte ta mig själv på så stort allvar. Inte tro att jag måste bli stor och duktig, bara lita på att Gud vet vad han gör. Och om jag bara får fortsätta vara liten, så behöver jag kanske inte vara rädd heller!
Kommentarer
Trackback