Jag som skulle...

... ja, var ska jag börja? Huset ser ut som om en flock älgar varit här och haft fest, tvättstugan är proppfull med ren tvätt som behöver vikas och ev. strykas för den som känner sig så ambitiös och jag är bara så less att jag hamnade här vid datorn istället för att ta tag i saken på en gång.

Jag har lämnat barnen på dagis eftersom jag ska jobba ikväll, men jag har två timmar på mig innan jag ska åka hemifrån så jag borde verkligen göra nytta och inte sitta här. Jag "fick" ju den här lediga tiden för att personalen på dagis hellre ville att barnen kom innan mellanmålet än efter, för att de skulle vara lönt att ens lämna dom innan deras pappa hämtar. (Annars hade det bara handlat om en halvtimme på dagis idag.)

Det har varit skymmning hela dagen hittills. Regn och blåst och ruggigt. Vi har inte ens varit ute idag, och det hör verkligen till ovanligheten att vi stannar inne en hel dag (ja, eller en halv... men jag tänker inte gå ut nu heller för jag har ingen lust.) Idag är jag inte alls på topp. Känner mig deppig och negativ idag och lyckas inte vända tankarna till något bra eller positivt hur jag än försöker. "Det kunde varit bra mycket värre" tänker jag halvhjärtat, och försöker intala mig att jag ska vara glad över att jag inte har större sorger än dåligt väder och ostädat hemma, men förnuft och känsla går inte alltid hand i hand som bekant... Så jag tänker tillåta mig att vara ledsen och uppgiven i en timme från och med nu. Jag ska göra kaffe och sätta mig och läsa en stund, och när äggklockan ringer så ska jag rycka upp mig, sätta på glad musik och vika tvätt och i alla fall låtsas att jag är glad ;-)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback