andra advent

Vad hindrar oss från att känna glädje och frimod?
En fråga från prästen på högmässan idag. Det tål att tänkas på.

Vad får oss att fortsätta vår resa i livet, och att vilja fortsätta? Vad driver oss? Vad strävar vi efter?
Som världen ser ut är det kanske lätt att förlora sig i hopplöshetens mörker och tycka att det brakar käpprätt med hela världen hur vi än bär oss åt, men ändå måste det väl vara hoppet som håller oss över ytan? När hoppet dör och man ger upp, är det inte då livet känns meningslöst och man riskerar sin hälsa på olika sätt?

Någon sa en gång något som fick mig att tänka lite extra på metaforen om Gud som ljus. Om man tänker sig att man sitter instängd i ett helt mörkt rum, så mörkt att man inte ser handen framför sig, och så öppnar man dörren ut mot en strålande sommardag. Det blir inte mörkare ute för att man öppnar dörren till det mörka rummet, utan det är mörkret som blir ljusare. Ljuset vinner över mörkret, utan att ljusets styrka blir svagare. Jag hoppas att Guds ljus ska vinna över ondskans mörker även här på jorden.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback