funderar just nu...

...på ordet  "evighet" och vad det egentligen betyder. Utan början och utan slut? När blev Gud till? Aldrig? Har Gud aldrig blivit till utan alltid funnits? Hur? Vad fanns då oändligt långt bakåt i tiden, förutom Gud? Vad hade Gud för sig innan universum och världen blev till, innan planeter och stjärnor fanns? Har universum också alltid funnits? Vad finns kvar om lika lång tid frammåt? Inget? Något? Gud och de som lyckats räddas till "evigheten"... Vad gör man då där i evigheten? Blir det inte tråkigt tillslut att alltid finnas till. Tar det aldrig slut?

Och skapelsen. Har Gud lagt ut villospår åt oss för att pröva vem som verkligen tror? Har Gud lagt tillrätta åt oss, ett vetenskapligt bevis på att livet uppstod i vatten. Vet Gud att människan behöver konkreta bevis på hur saker förhåller sig? Behöver vi verkligen det? Det vore väl fint om det vore Adam och Eva i lustgården tycker jag. "Får" man tro det trots att man är överbevisad av vetenskapen. Får man skylla vetenskapen på Gud? Vetenskapen kanske var backup-planen Gud hade åt oss ifall vi åt av frukten i kunskapens träd? Ääh... snacka om flummeri... Jag tror på Gud som skapare, men hur skapelsen gick till kommer jag nog aldrig att ha en aning om, inte så länge jag lever i den i alla fall...



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback